Studien har genomförts av Mattias Lissing, Daphne Vassiliou, Ylva Floderus, Eliane Sardh, Pauline Harper och Staffan Wahlin, samtliga kopplade till Porfyricentrum vid Karolinska Universitetssjukhuset, samt Hannes Hagström och Jacinth Yan vid Karolinska Institutet.
Det finns tre former av akut hepatisk porfyri; akut intermittent porfyri, som är särskilt vanlig i Sverige, samt porfyria variegata och hereditär coproporfyri. Vi vet från tidigare forskning att bärare av anlag för dessa sjukdomar förutom risken at drabbas av akuta porfyriattacker också har en ökad risk för flera långtidskomplikationer som högt blodtryck, nedsatt njurfunktion och i högre ålder ökad risk för levercancer. Det är dock mycket vi inte vet kring dessa risker. Med tanke på risken för levercancer finns teorier och vissa tidigare forskningsresultat som pekar på att även risken för andra cancerformer skulle kunna vara ökad.
Vi vet också att det finns ett tydligt samband mellan högt blodtryck och nedsatt njurfunktion och en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar men hittills har ingen studerat om patienter med porfyri har ökad risk för till exempelhjärtinfarkt, stroke eller andra hjärtkärlsjukdomar.
I mer akuta attacker är psykiska symptom och påverkan på nervsystemet vanliga och det finns tidigare forskning som pekar på ett samband mellan akuta porfyrier och ökad risk för vissa psykiska sjukdomar men stödet för dessa samband är svagt.
För att försöka räta ut några av dessa frågetecken har vi genom det unikt heltäckande svenska porfyriregistret skapat en databas med den hittills största gruppen individer med akut hepatisk porfyri i världen (1 244 individer) samt en jämförelsegrupp bestående av drygt 12 000 personer utan porfyri ur befolkningen med samma sammansättning vad gäller kön, ålder och geografisk hemvist (län). Vi har därefter tagit fram fakta om diagnoser från Socialstyrelsens olika nationella hälsoregister. Resultaten som i skrivande stund ännu inte är publicerade kan dels bekräfta flera tidigare observationer men ger också flera intressanta nya kunskaper.
Cancerrisk
I gruppen med akut hepatisk porfyri drabbades 149 (12%) av cancer under uppföljningstiden vilket inte skiljer sig från jämförelsegruppen där 13% drabbades av någon form av cancer. Risken skiljer sig inte heller om man jämför den specifika risken för de vanligaste formerna av cancer. Risken för lungcancer och urinblåsecancer, båda kopplade till rökning, tenderar att vara lägre i porfyri-gruppen även om skillnaden inte är statistiskt signifikant. Kanske är andelen rökare lägre i porfyri gruppen jämfört med befolkningen i övrigt? Bland de ovanligare tumörformerna ser vi att risken för njurcancer är signifikant ökad i porfyri-gruppen. Liknande resultat sågs i en tidigare norsk studie. I vår patientgrupp var majoriteten kvinnor och medelåldern vid diagnos var 75 år. Det är i sammanhanget viktigt att notera att njurcancer är en mycket ovanlig cancerform, även hos patienter med porfyri, mindre än 1% drabbas.
Njursjukdom och hjärt-kärlsjukdom
Våra resultat bekräftar tidigare forskning vad gäller ökad förekomst av högt blodtryck och njurlfunktionspåverkan bland personer med akut hepatisk porfyri. Mest intressant är dock att detta inte verkar medföra något ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar i stort. Risken för alla typer av hjärt-kärlkomplikationer är lika stor i profyrigruppen som i vår jämförelsegrupp. När vi gör samma analyser med fokus på den grupp patienter som har haft dokumenterat ökad utsöndring av porfyri-markörer, dvs mer aktiv sjukdom, ser man att dessa patienter har en något ökad risk för stroke men risken för hjärtkärlsjukdom i stort skiljer sig inte heller i denna grupp från risken i befolkningen.
Psykisk sjukdom
Våra resultat visar tydligt att det inte föreligger någon skillnad i förekomst av allvarliga psykiatriska sjukdomstillstånd såsom depression, bipolär sjukdom, psykos, självmord eller olika typer av missbruk. Med denna typ av registerdata kan vi dock inte bedöma om det finns en ökad förekomst av den typ av ”lindrigare” psykiska besvär som vanligen sköts inom primärvården.
Sammanfattningsvis ser vi nu tre tydliga områden som bör bedömas i samband med uppföljning av akut hepatisk porfyri: blodtryck, njurpåverkan, levercancerrisk. Detta gäller inte minst hos äldre som kanske inte har så mycket symptom. Med riktade kontroller till personer med riskfaktorer kan förebyggande åtgärder få stor betydelse.
Sammanfattat av:
Mattias Lissing
Biträdande överläkare
Sektionen för lever och pankreassjukdomar
Porfyricentrum Karolinska Universitetssjukhuset